Korsnäs kyrka
Kyrkobyvägen 37, 66200 Korsnäs
Kyrkan är öppen för besök sommartid onsdagar-fredagar kl. 12-15 och övriga tider enligt överenskommelse, tel. 044-4101800.
Nuvarande kyrka i empirestil
Intendentkontorets ritning till nuvarande Korsnäs kyrka undertecknades den 20 december 1828 av kontorets chef Carl Ludvig Engel och kontorets sekreterare Anton Wilhelm Arppe. Ritningarna stadfästes den 20 januari 1829. Byggmästaren Henrik Kuorikoski hade lett kyrkans byggande redan i Malax år 1828-1829. Också korsnäsbor ville anlita honom. I december 1829 fick korsnäsborna Kuorikoskis materialförslag och lovade att skaffa fram virke enligt förslaget. Byggnadsmaterialleveranserna delades mellan husbönderna efter deras nya mantal eller efter deras kronoskatt. Husbönder för också mat till Kuorikoski efter sina mantal.
På hösten 1830 lades stenfoten till kyrkan. Den 4 augusti 1831 meddelades det att kyrkan hade blivit så färdig att den kunde invigas. Invigningen ägde rum den 31 oktober 1831 och kyrkan fick namnet Sion. Kyrkans yttersida brädfodrades och målades med gul oljefärg år 1837. Ovanför östra ingången målades samtidigt en inskrift: DENNA. KYRKA. ÄR. BYGD. ÅR. 1831. UNDER KEJSAR NICOLAI I:S REGERING. Under årens lopp har kyrkans in- och yttersida målats om flera gångar. Kyrktakets bristfälliga spånbeläggning byttes till takplåt efter en takbrand den 3 maj 1914.
År 1864 fick kyrkan sitt första (begagnade) orgelverk som köptes från Umeå landsförsamling. Då byggdes kyrkans läktare. År 1913 köpte församlingen en ny orgel med 18 stämmor och 2 manualer från den Thuléska orgelfirman i Kangasala. Numera har kyrkan en mekanisk orgel med 19 stämmor, 2 register och pedal. Orgeln byggdes av Hans Heinrich i Maxmo år 1975.
Från 1600-talskyrkan finns det en hel del synliga minnen i den nuvarande kyrkan, t.ex. delarna från läktar- och altarskranket som är upphängda på kyrkväggarna. I sakristian förvaras resterna av predikstolen och en dörr från den kyrkan. De ståtligaste takkronorna och lampetterna, liksom nattvardskärlen, skaffades på 1750-talet till den kyrkan.
Klockstapeln
Bonden Samuel Joskarhu från Vörå byggde klockstapeln år 1747 lite norrut från dess nuvarande plats. På 1830-talet var klockstapeln i försvarligt skick och den borde ha repareras. Ändå först 1859-1862 reparerades klockstapeln och flyttades den lite söderut, till sin nuvarande plats. På klockstapelns vägg står det: BYGD. 1747. Och: Om: BYGD. 1862. Klockstapelns bottenvåning har fungerat också som bårhus. I stapeln finns rum för tre kyrkklockor men det finns bara två klockor där. Församlingen skaffade sig dem år 1727 och 1744.
Kyrkogården
Över de stupades grav från 1918 och 1939-1944 står ett gemensamt granitmonument som stenhuggaren Johannes Träsk i Taklax högg 1920. På kyrkogården har det begravts bara några gånger efter 1892. Därför finns det så få gravminnesmärken där.
Gamla kyrkan
Det är inte uteslutet att Korsnäs skulle ha haft ett eget bönehus redan på 1400-talet. Troligen på 1663 byggdes en ny träkyrka i Korsnäs. Den låg lite söderut från nuvarande kyrka. Kyrkans längd var 30 alnar, bredd 15 alnar, höjd till takbandet 6 alnar och höjd från takbandet till kroppåsen 18 alnar. (1 aln = ca 0,59 m) Kyrkans utsida var rödmyllad. Korsnäs kyrka var känd som offerkyrka. Därför fick den ta emot gåvor av människor från nära och fjärran. Några 1400-1500-tals helgonbilder från Korsnäs är utställda i Nationalmuseet i Helsingfors och i Österbottens museum i Vasa.
I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet diskuterades det om behov och villighet att bygga en ny kyrka i Korsnäs. Korsnäsbor bestämde bygga den nya kyrkan 16 alnar norrut från den gamla kyrkan som stod kvar och i bruk under nybyggandet. Gamla kyrkan revs ned 1838 och virke från den bortauktionerades. Korsnäs blev en egen församling 1891.
Inventarier i kyrkan
- Altartavlan från 1845 av en okänd konstnär föreställer Kristus på korset, ensam i en nattmörk omgivning.
- Kyrkan har nu ca 600 sittplatser men ursprungligen fanns det 800-850 sittplatser. Den ursprungliga bänkmodellen är bevarad i korsarmarnas bakersta rader.
- Dopfunt från 1756 bevaras i sakristian.
- Dopskål
- Vigselryan är en gåva av Marthaföreningen år 1988.
- Fyra altarvaser av skärslipad kristall och med silverfot är gåvor av marthor och en apotekare år 1962.
- Ljuskronor och lampetter: stora ljuskronor, sjuarmad silverljusstake på altaret en gåva från 1971. 10 mässingslampetter på väggarna gjordes 1962 efter en skiss av prostinnan Mary Öhrnberg. 3 äldre lampetter på väggarna, ljusglob för missionen.
- Nattvardskärl: bl.a. silverkanna 1745, nattvardskalk 1852, nysilverkanna 1904
- Gammal offerkista i sakristian
- Liturgiska textilier: mässhakar, stolor, kalkdukar, altarkläder osv.
- Fattiggubben, som står ute vid dörren till sakristian har daterats till 1800-talets första hälft.
Läge på kartan
Evenemang
Kyrkobyvägen 37, 66200 Korsnäs
Kvällsgudstjänst
KvällsgudstjänstKyrkobyvägen 37, 66200 Korsnäs
Kvällsmässa
KvällsmässaKyrkobyvägen 37, 66200 Korsnäs
Kvällsgudstjänst
KvällsgudstjänstKyrkobyvägen 37, 66200 Korsnäs
Kvällsgudstjänst
KvällsgudstjänstKyrkobyvägen 37, 66200 Korsnäs
Helgmålsbön
HelgmålsbönKyrkobyvägen 37, 66200 Korsnäs
Kyrkobyvägen 37, 66200 Korsnäs
Högmässa
HögmässaKyrkobyvägen 37, 66200 Korsnäs